Det blev även en sväng på IKEA (oops!) och jag rustar fortfarande för att göra om min walk in - till den bästa, mest förvaringssmarta någonsin. Detta kommer att hända på en regnig dag (läs: vecka, pga förjäkligt mycket kläder) men jag börjar att ha den utrustning, eller prylar som behövs. Köpte två söta förvaringslådor tex.

Däremot var det inte lika trevligt på Ica påvägen hem som vistelsen i Birsta hade varit. Jag såg - och hejade på - mitt ex. Denne unge man, drog jag upp från undre världens levnadssätt. Han är en ulitmate fighter och jag föll såklart för bad boy stämpeln och svällande bieceps. Efter åtta månader med mig (han var en del i en period i mitt liv när jag behöll mina offer - pojkvänner - i ca åtta månader, innan jag ledsnade och gjorde slut) var han en jättefin människa som vågade släppa in andra människor på livet och inte slog ner folk med järnrör på kvällarna. Men saker har tydligen förändrats.
   Jag hade inte sett honom på kanske ett par år förutom på avstånd - tills idag. Hans armar var nu täckta med tatueringar (vilket jag, på min flickvänstid förbjöd honom att göra) och han stod med sin tjej (som jag tyvärr inte såg) och rotade i brödhyllan. Våra blickar möttes och jag drar upp hela underarmen, vinkar glatt och ler. Exet, som alltid har den där härliga blicken "jag-tänker-döda-dig-om-du-tittar-på-mig" rörde inte en min, nickade huvudet bakåt i en snabb jag-har-noterat-att-du-hejade-rörelse och fortsatte sedan obekymrat att botanisera i Anderssons brödsortiment. Fattar ni?! Han gjorde läskiga, arga blicken - mot mig!!! Hans föredetta som han älskat i över ett år (han vägrade släppa taget) och nu var han tillbaka där, med alla taggar utåt och murarna var där igen. Jag som kämpat så länge, för jag såg nåt gott långt inne bakom alla ärr - och nu var han tillbaka där - i mörkret. Jag blev mest sur, efter alla trevliga stunder vi haft, alla tårar, alla skratt - och jag får - blicken. Gå å dränk dig.