Jag måste få säga grattis till min fine pojkvän som fått ett jobb han sökt som utbildare av brandkårsskiften Sundsvall/Timrå. Är så himla glad för hans skull! Nu slipper han oroa sig för jobb i höst. Däremot så har en av Jonas två vänner han är med i Cypern åkt på svininfluensan och blir kvar två ytterligare dagar i karantän på sjukhuset. Jag må säga att jag är lite rädd. Jonas verkar ha klarat sig och han är noga med hygienen där nere för att skydda sig så mycket som möjligt. Men tänk om han bär på viruset, även om han inte själv smittas?
   Jag känner hur jag börjar bli smått paranoid inför svinis. Igår kände jag lite halsont - och blev livrädd. I morse när jag skulle klä på mig för att fara till Ante så frös jag som en idiot! Och blev livrädd. Det hade ju liksom ingenting med att göra att jag kanske var trött och sovit tre timmar på två dygn? Dumma blondin! Hur hysterisk ska man vara inför detta egentligen? Den påverkar ju alla människor olika. Tänkte fara och köpa actimell idag på Ica för att gynna immunförsvaret så gott det går. Vill inte bli sjuk! :(