Idag har varit bittersweet... Jag mår som en zombie hög på cannabis. Eller snarare i mitt fall en snorig brud hög på ipren. Hade skola 8 i morse, det var väl okej i sig, men att sitta på en föreläsning som vore helt underbart intressant i verkligheten, blev ett helvete i Rebeccas Värld. Snoken immiterar Rudolfs uppseendeväckande färg, rinner och täpper till just när jag behöver det. Fy fan vad jobbigt det var! Dessutom skulle jag på myslunch med storasyster och bearbeta tankar om tapetmönster och kulörer. Det var kul att se henne som vanligt, men mitt zombiebeteende ville inte ge sig. Det kändes som om jag glömt hjärnan hemma i kylskåpet.
  Syster jobbar på XL Bygg och sedan jag släppt av henne på jobbet igen kom jag hem med denna:

Ja, den är rosa. Den är lätt, bra som fan, och framför allt: rosa. Nu klarar jag och min borrskruvmaskin allt. Allt.

Så fort jag kom hem for jag på Apoteket för att inhandla det mest livsnödvändiga: Nässpray. Där blev jag pikad av apotekaren! Jag sa: Hei, da vill ha dässpäj. Hon sa: Nåt mer? Jag sa: Da, Ipeen. Hon: Inget mer? Jag: Do, äppsyl. Hon: Du tror inet att en sån där är vad du verkligen behöver? [Hon pekar med en manande blick mot den stora golvdisplayen som skrek "MULTIVITAMIN"] 10min senare drack jag min första vitaminhutt på länge.