Rebeccas dagar

Ett roligt mail

2009-07-20 12:59:49

Fick detta mail från Natalie tidigare.

HUNDENS DAGBOK:
07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!

KATTENS DAGBOK:
783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.
Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst.
Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ‘allergi'.
Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar.
Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias...

Hehe! Undra hur Nikki kommer att känna sig?!?!?!

Kommentera här # 2

Jag köpte en sån där som vibrerar!

2009-07-17 16:40:17

Kategori: Funderingar

Och det var det bästa jag nånsin gjort! Den är skitbra! David och jag hade en minst sagt udda shoppingtripp - igårkväll. Han ska ha mycket beröm för att han lyckades frakta mig till 51 butiker utan att få något större mentalt bryt. Ska senare berätta vad rundan gick ut på men först vill jag bara berätta om min nya, blåa vän.
Jag behövde ju en ny och jag visste ungefär vilken jag ville ha. David verkade inte ha någon förståelse över varför jag var tvugen att välja så noga. Men han följde lydigt med. Jag ville ju helst ha en rosa, då jag ville ha samma som den utslitna hemma och det var verkligen färgen det hängde på. Jag kom på senare att jag inte ens tittade på priset! Hur som helst så hittade jag en i turkos och den såg lite konstig ut, men jag tänkte att det är ju hur pass effektiv och bra den är som räknas, inte utseendet. De är ju ändå formade för att komma åt överallt, so what a heck.
När jag kom hem och öppnade förpackningen (jag var ju ensam och skulle prova den för första gången) så märkte jag något konstigt. En knapp som inte hörde dit. Jag tryckte på den så klart och hela grejen börjar att vibrera - och det har aldrig känts så bra i hela mitt liv!! Och så fin jag blev! Visst blödde man lite och så, men det får man ju ta - då måste den ju vara bra! Jag har aldrig haft så vita tänder nånsin!

Min vibrerande lille vän kompletterar mitt mål med shoppingrundan. Jag vet, jag vet, jag är en transformer. Norrländska going fjollträskfjolla. Blondinbecca, Miss Impuls (som Jonas namngav mig idag), kalla mig föränderlig men det är ju så sjuuuukt gott och den var ju så fruktansvärt söt!!!!

Tadaaa! Den är så nära rosa en vit espressomaskin kan komma! Och missförstå mig rätt - jag avskyr espresso, men jag äääälskar latte! Så ångskummaren och jag är nu bästaste vänner! En minst sagt het relation! :D

Förut: Stranden. Nu: Dusch. Sen: Puss med sambo. Senare: Tjejkväll med Emma!

Kommentera här # 0

Överflödig fakta

2009-07-13 14:25:55

Kategori: Funderingar

Kommentera här # 1

So much to do

2009-07-11 12:30:28

Kategori: Funderingar

...so little time. Hur ska man hinna allt? Låter som ett bortskämt sommarlovsbarn, men jag råkar ha mycket på g.

Jag ska:

♥ Läsa min Psykologibok så man ligger lite före tills skolan börjar (800 sidor!)

♥ Ringa Glenn, min producent, så vi kan boka in en tid för att producera en låt
♥ Fara på road trip med Natta (kanske näst-nästa helg?)
♥ Hinna göra det mesta innan jag ska hämta Nikkigumman
♥ Designa klart min storasysters tatuering
♥ Göra en väggtext jag ska ha på garderobsdörren (har en underbar idé)
♥ Borde göra nåt åt mitt smyckesföretag..
♥ Ta hand om Nisse och Diva medan mina föräldrar roar sig på en färja
♥ Göra bröllopsgåvan till Mats och Ullis bestående av en canvastavla med eiffeltornet på bland annat

Stackars stressad flicka.... not.

Kommentera här # 1

Ordning och...

2009-07-09 15:34:37

Kategori: Funderingar

Kolla varifrån!

Ordning och reda!

Kommentera här # 1

Tantvarning

2009-07-09 14:35:24

Kategori: Funderingar

Nu när jag håller på att sortera mina kära kläder i kommer-att-använda och kommer-inte-att-använda-högar så märker jag att tanten i mig kommer fram. Jag ryggar bakåt åt mina tankar som bland annat låter som "den här inte inte bomull, den kommer jag inte att använda". Shit asså, äre vuxenpoäng, eller är mameluckerna inte långt borta?!

Här är en annan, riktig, tant. En arg sådan.

Kommentera här # 2

Okej

2009-07-09 12:41:36

Kategori: Funderingar

Jag vet att jag säger emot mig själv som fan, genom att adda Twitter till bloggen då jag tidigare i veckan skrev ett stressinlägg. Men det är inte det som är grejen, då jag inte kommer att uppdatera "bloggen i bloggen" utan jag gjorde detta bara för att se om jag kunde. Och jag kunde!!! Är så otroligt glad att jag begrep mig på kodmallarna och fick in den i sidopanelen! Jag som länge velat kunna koda hemsidor och liknande, och nu är jag en bit på väg. Visst, det var inte svårt, men jag var skiträdd för att gå in och peta och förstöra Annas fina design. Men jag lyckades! Duktiga mig! Så det blir lite twittrande från min sida, men en rejäl klapp på axeln från mig själv :D

Kommentera här # 1

The städning must go on

2009-07-09 11:45:14

Kategori: Funderingar

Jag köpte åtta förpackningar med galgar för dan (ångermanländska, läs: för någon dag sedan), hade en förpackning hemma sen tidigare av den modellen jag ville ha. Nu snackar vi tröjgalgar, byx- och kjolgalgar är en helt annan femma. Fyrtiofem tröjgalgar räckte inte, och stackars J:s skjortor fick hängas två stycken på en galge. Så nu har jag skickat ut min korrespondent (mamma) som ändå skulle på Ikea, att köpa fler galgar. Herregud. Hittills har jag nästan fyllt två enorma Ikeakassar (de där blåa, plastiga) med kläder jag ska ta hem till mamma och pappa. Det är sjukt mycket kläder. Jag ska ha dem där i ca ett år, och har jag inte känt att jag saknar nåt plagg, ska de tvättas och skänkas till någon välgörande orgainsation.

Bild lånad från pico.bo.astro.it

Jag ber så mycket om ursäkt om jag råkade lura er att det var min garderob på bilden jag lade upp igår kväll, det är det inte. I mina drömmar - ja, men Timråbo är inte lika förstående när det gäller vad deras kvinnliga hyresgäster verkligen vill ha och behöver, som drömhuset i mina tankar. Dock blir min lilla garderob mycket vacker, även om den är långt i från SATC-ideal.

Kommentera här # 0

Galghumor

2009-07-08 19:45:40

Kategori: Funderingar

Kolla varifrån!

Galghumor

Kommentera här # 0

Vem sa...

2009-07-08 13:54:27

Kategori: Funderingar

Kolla varifrån!

Vem sa att man kunde ha för mycket kläder??

Kommentera här # 0

Den virtuella verkligheten

2009-07-07 13:04:15

Kategori: Funderingar

Alltid uppkopplad, alltid tillgänglig. Inte undra på att detta kallas Kommunikationssamhället. Våra tankar och åsikter flödar ut på nätet. Vi Facebookar, Msnar, Twittrar och gud vet allt för att hålla kontakten med de människor vi en gång lärde känna IRL. In Real Life. Att det ens måste finnas en förkortning för verklig, fysisk kontakt.
Jag var nyligen i Turkiet i en vecka och där hade jag ingen möjlighet att blogga, msna eller hålla koll på mina vänner på Facebook. När jag kom hem kändes det som om jag hade missat en evighet. Har människor slutat läsa min blogg nu? Har människor slutat bry sig? Varför har vi det här behovet av att synas? Och vad händer med verklig vänskap, då Msn har så lättillgängligt att man inte behöver gå hemifrån för att kommunicera och "umgås"?

Har du tänkt på annonser i tidningar, för att ta ett exempel. Det känns bättre att gå in på Hotmail och skriva ett mail till annonsören, än att ringa honom eller henne. Det är jobbigare och mer personligt. Vi människor (i alla fall de flesta av oss) behöver fysisk kontakt och fysisk kommunikation för att vi ska må bra. Då kan man ju fråga sig, hur bra alla dessa program är för oss. De har tusen fördelar, som bland annat innefattar att man kan hålla kontakten med vänner som flyttat, hitta gamla klasskompisar och mycket mycket mer. Men vad är baksidan? Blir vi mer och mer beroende av att vara Online? Blir vi mer och mer distanserade från verklighetens vänskap och umgänge? Jag kan ju bara tala för mig själv, och jag känner inte ångest, men ett behov av att skriva i bloggen, botanisera i Facebook och chatta på Msn. Jag vet att min kropp tar stryk av alla de timmar jag spenderar framför datorn. Men jag kan ändå inte låta bli. Varför? För jag är beroende. Beroende av Internet som den länk till en ny verklighet. Den virtuella verkligheten.

Var är då balansen? Hur kan man göra för att inte bli så fullt beroende av Internet som de flesta är idag. Var går gränsen? Den är nog individuell och detta inlägg stämmer inte in hos alla. Människor är och kommer alltid att vara, olika. Jag tycker detta problem, eller vad man nu ska benämna det som, bör ligga som fokus i forskning om den nya människans beteende, eller i alla fall finnas i åtanke hos många människor. Var är det vi är på väg egentligen? Skapar vi en ny verklighet, ett nytt liv - hemifrån? Vad tror du?